Lillhamre

Ett tvåvåningshus precis innanför bullergränsen mot F1 gränsande mot husen vid Norrskensgatan. Lillhamre är också det rivet - en del av golvplankorna togs till vara och finns nu som golv i lyorna på Hamre Gård. Lillhamre erhölls som kompensation för Talltorp och var bas för Hamres verksamhet 1963-1970. Även här lades ett stort jobb ner på upprustning - bl.a. togs en vägg bort på nedre våningen och en fin öppen spis murades.

I huset fanns ett större rum på nedervåningen och två mindre rum en trappa upp. I en fristående länga fanns patrullyor och en vedbod - denna förstördes vid en brand 1969. Till fastigheten hörde också en större ladugårdsbyggnad som vi delade med ett privatstall.

Stugfogdar: Einar Juhlin och Kristian Bölla.

I en gammal fastighetsförteckning hittade vi bl.a. följande fakta om Lillhamre:

"Areal: totalt 6 har, därav 4 åker, 2 skogs- och hagmark. Tax.värde: 9000. Jordart: Lätt lerjord. Manbyggnaden uppfördes 1914. Ladugård och loge uppfördes 1895. 1 häst, 3 kor, 2 svin. Gården inköptes 1866 från Hamre gård av J.E. Johansson. Ägare: Carl-Viktor Bergqvist f. 1876."

I föräldraföreningens tidskrift "Väckaren" berättade Sievert Sjögren om hur Lillhamre hamnade i Hamres ägo: "Man behövde inte ägna alltför lång tid för att summera våra lokaltillgångar. Resultatet var detsamma som då föräldraföreningen började sin verksamhet (Soldattorpet samt hajkstugan Enbo). Ett par semesterdagar fick släppas till, som utnyttjades att slita trapporna i stadens nya kanslihus. Uppvaktningar på stadsarkitekts- stadsplans- och fastighetskontoren avlöste varandra och när mottagningstiderna vid de olika kontoren icke räckte till fanns ju telefonförbindelser. I de dagarna avslutade stadens myndigheter ett fastighetsköp, som skulle få betydelse för oss, man hade bl.a. inköpt Lillhamre gård. Från fastighetskontorets sida undrade man om vi kunde tänka oss att byta Talltorp mot denna gård. En inventering av gården gav vid handen att den var nog så användbar- men att definitivt släppa Talltorp, nej. Nya förhandlingar och nya argument slutade med att vi böt Hambo mot Lillhamre och att vi får behålla Talltorp så länge det rimligtvis går med ett hopp om att den nya stadsplanen skall ge utrymme för torpets bevarande."